Kategori: Mjukvara

Jun 29 2010 14:10

Tekniken bakom Facebook

För de som länge har varit nyfikna på hur Facebook är uppbyggd så publicerade Pingdom nyligen en mycket detaljerad artikel om ämnet.

At the scale that Facebook operates, a lot of traditional approaches to serving web content break down or simply aren’t practical.

The challenge for Facebook’s engineers has been to keep the site up and running smoothly in spite of handling close to half a billion active users. This article takes a look at some of the software and techniques they use to accomplish that.


Artikeln är ganska omfattande, och mycket läsvärd:

Maj 18 2010 19:22

I’ms ins yours skynets, lollings aways ats yours futiles attempts ats contrllings ours internets.


Mer läsning:


Omröstning:

Är du för eller emot fildelning?

Visa omröstningsresultat

Loading ... Loading ...

Nov 27 2009 9:24

Cloud computing vs. outsourcing

Senaste hypen inom IT-världen är ”Cloud Computing”. Molnbaserade tjänster verkar förvirra användarna, och många frågar sig vilka skillnaderna är mellan ”Cloud Computing” och ”Outsourcing”. Denna artikel reder ut begreppen.

Begreppet ”molntjänst” används i medier i tid och otid, oftast utan närmare förklaring om vad det exakt handlar om. Om man forskar vidare kring vad begreppet innebär så kan man dock konstatera att det inte handlar om en ny teknik.

Så här skriver Wikipedia om begreppet ”Cloud Computing”:

Cloud computing is Internet-based development and use of computer technology.

In concept, it is a paradigm shift whereby details are abstracted from the users who no longer need knowledge of, expertise in, or control over the technology infrastructure ”in the cloud” that supports them. It typically involves the provision of dynamically scalable and often virtualized resources as a service over the Internet.


När man läser denna förklaring så inser man ganska snabbt att begreppet ligger nära en annan företelse,  nämligen ”outsourcing”.


Outsourcing vs. hostning

Begreppet ”Outsourcing” blev populärt för några år sedan, och precis som vid alla andra trender inom IT-världen så hoppade många användare på outsourcing-tåget utan att förstå för- och nackdelarna. Det skrevs mängder med guider och nyhetsartiklar i datorrelaterade tidningar, allt från enkla begreppsförklaringar till komplexa ROI-analyser.

Den största fördelen med att outsourca IT-tjänster var att man slapp att köpa och underhålla IT-infrastruktur. De flesta outsourcade tjänster, om inte alla, kunde skötas över internet. Ett annat begrepp, ”Application Service Provider (ASP)” (leverantör för outsourcade tjänster), dök upp i sammanhanget.

Tidigare skötte de flesta företag och organisationer sina egna IT-miljöer, dvs. de ”hostade” dem själva. Denna lösning var (och är fortfarande) dyr ur skalbarhets- och tillgänglighets-synpunkt. Ökade prestandakrav är någonting som är svårt att estimera, vilket i sin tur leder till oplanerade infrastruktur-kostnader.

Nya servrar och licenser måste köpas in, nätverket måste dimensioneras om, personalen måste utbildas. Och denna oplanerade ökning av kostnader gills inte av ledningar eller styrelser!


No need to panic, this is just a a drill!

Cloud Computing

Det är svårt att spekulera om varför man har döpt om ”outsourcing” till ”cloud computing”, men en trolig förklaring, utöver IT-världens stora trendintresse, kan vara ett behov av att tydliggöra vad ”outsourcing” innebär.

Wikipedias beskrivning om ”Cloud Computing” har en förklaring till själva namnet:

The term cloud is used as a metaphor for the Internet, based on how the Internet is depicted in computer network diagrams and is an abstraction of the underlying infrastructure it conceals.


Software as a Service (SaaS)

Det sättet att beskriva tjänster utanför ett företags IT-miljö i form av ett moln har funnits ett bra tag.  Särskild småföretag har varit storköpare av ”Software as a Service”, vilket alltså med dagens terminologi blir ”tjänster i molnet”.

Ett exempel på sådana tjänster är ”Hosted Exchange” (extern hostning av emailtjänster), ”SalesForce” (CRM-verktyg), ”Google Apps”, osv.

SaaS innebär att man slipper att underhålla sin egen driftmiljö. Det krävs inga rutiner för backup, diskutrymme, skalbarhet, säkerhet, tillgänglighet eller nätverkskapacitet. Det enda väsentliga i ett SaaS-scenario är en tillräcklig snabb och pålitlig internetuppkoppling. I de flesta fall betalar om man en månadsavgift per användare och tjänst. Backuper, diskutrymme och skalbarhet blir leverantörens problem, medan tillgänglighet och säkerhet kan regleras med hjälp av ett sk. ”Service Level Agreement (SLA)”-avtal.


”Molnet” inte bara för företag!

Det finns idag en uppsjö av molntjänster även för privatpersoner, såsom alla sociala nätverk, emailtjänster, lagringssajter, där varken diskutrymme, backuper eller tillgängligheten är användarens problem.

Därför kom nyheten om Pandas senaste produkt ”Panda Cloud Protection” som en stor överraskning. Generellt sett så använder alla virusprogram någon slags molntjänst,dvs. en infrastruktur som användarna inte har vetskap om, dit avrapportering av misstänkta virus sker. Virusdefinitionsfilerna laddas också ner från någonslags molntjänst.

Programmets arbetssätt blir något klarare om man läser Pandas förklaring till vad ”cloud based protection” innebär:

1. How does Panda Cloud Protection differ from traditional antivirus protection?

Panda Cloud Protection is a Web-based security solution that can be installed and managed from anywhere through its web console. In addition, it is a hosted service, so it doesn’t require infrastructure investment.

2. How is Panda Cloud Protection deployed?

Panda Cloud Protection can be deployed in two different ways. The first way is by sending an email to the end user which includes a link that will install the protection agent. The second way does not require any user’s intervention. The administrator can push the installation out to the selected workstations and the protection agent will be installed transparently.

3. How does Panda Cloud Protection reduce bandwidth consumption?

Panda Cloud Protection reduces bandwidth consumption by not having a large number of workstations looking for updates through the Internet. Workstations will share the latest update package with other workstations in the same LAN. This means that any time one workstation needs to be updated, it will first look for it in the LAN and if it is not there, it will get it from Panda through the Internet.


Det är framförallt punkt 3 som bäst förklarar den stora skillnaden mellan Pandas och andra leverantörers antivirus-program. Att programmet ska vara den första ”molnbaserade” antivirus-mjukvaran är dock en sanning med stor modifikation.

Fortsätter vi att använda begreppet ”Cloud Computing” på det här sättet i bästa ”vilda western”-stil, så är det snart dags för ett nytt ord som ersätter det utan att bidra med något nytt till IT-världen.

Nov 18 2009 15:06

Magnet-länkar och fildelningens framtid

Det kan mycket väl handla om slutet av en era. The Pirate Bays tracker läggs snart ner, och ett nytt internetprotokoll tar över.

För ett par dagar sen kunde man läsa i dagstidningar att The Pirate Bay skulle lägga ner sin Bittorrent-tracker.

Så här stod i artiklarna:

En av The Pirate Bays mest centrala delar, trackern, har tagits bort. Utan denna den förmedlingsliknande funktion blir sajten ännu mer bara en söktjänst som försvaret hittills har kallat den. Därmed kan också ett hot om miljonvite mot The Pirate Bay-grundarna försvinna.


The Pirate Bay har sedan starten fungerat som den centrala punkt som låter tiotals miljoner användare hitta material på varandras hårddiskar. Filmerna, musiken och programmen som sprids via sajten har aldrig legat på The Pirate Bays servrar, men en så kallad tracker har pekat fildelare rätt.


Kan ha stoppat vitet

Om man nu minns domen mot The Pirate Bay som kom i våras, så var deras bittorrent-tracker det stora frågetecknet i rättens resonemang om varför de åtalade dömdes till ”medhjälp till brott mot upphovsrättslagen”. När den trackern försvinner för gott så finns det knappast någon anledning att kräva vitesbeloppet från de dömda.

Enligt en artikel i DN så verkar detta resonemang inte alls otroligt:

Kristoffer Schollin, doktor i immaterialrätt i Göteborg, bedömer att det finns viss bäring i resonemanget.

- Om man ska tolka tingsrättens beslut som att det finns flera olika komponenter bakom vitesföreläggandet som alla är nödvändiga så kommer det att påverka vitesföreläggandet, säger Schollin.


Magnet-protokollet tar över

Magnet-protokoll

Den mest intressanta konsekvensen av denna utveckling är att det nya fildelningsprotokollet ”magnet” börjar ta över. Redan för några veckor sedan så började The Pirate Bay lägga ut magnet-länkar till varje bittorrent-fil. Fildelning via magnet-protokollet kräver ingen bittorrent-tracker, protokollet sköter arbetet med att hitta andra bittorrent-användare via DHT-tekniken (Distributed Hash Tables).

Distribuerade hash-tabeller är ett sätt att göra innehållet i ett partnerbaserat nät (t ex P2P-nätverk) sökbart i en heltäckande katalog. Varje sökbar resurs i nätet (till exempel en låt i mp3-format) tilldelas ett sökbart nummer (Hash) och information om var på nätet resursen finns. Denna information lagras i en tabell på en av servrarna i nätet enligt ett förutsägbart system. Vid en sökning är det lätt att räkna ut vilken server i nätet som har den sökta informationen (källa: Wikipedia).

Med andra ord så tar bittorrent-programmen reda på kontaktuppgifter på ytterligare fildelare via den enskilde fildelaren som man redan laddar ner filer ifrån. När en användare (seeder) vill ladda upp en fil, så skickar bittorrent-klienten information om var filen finns i DHT-format (seeders ipadress, filens namn, osv) via magnet-tekniken. Alla andra klienter (t ex uTorrent, Vuze, mm) som kan kommunicera via magnet-protokollet kan läsa och använda denna information.


En ny framtid

Det skulle vara väldigt intressant att se vilka strategier som upphovsrättsinnehavarna kommer att använda mot fildelarna i framtiden, då man i Sverige hittills inte har åtalat enskilda fildelare. Enligt en artikel i Computer Sweden så bor 3% av världens alla illegala fildelare i Sverige. Men bittorrent-tekniken begränsas inte till ett lands gränser, utan oftast laddar man internationella verk från en mängd länder runt om världen.

Det blir en del illegala fildelare att åtala, både för Sveriges och andra nationernas rättsväsenden…

En magnet-länk på The Pirate Bay

En magnet-länk på The Pirate Bay


Mer läsning:

Fredrik Neij anser i en ny inlaga till hovrätten att det gamla beslutet måste rivas upp eftersom Pirate Bay bytt teknik till så kallade magnetlänkar. Pirate Bay driver inte längre någon så kallad tracker som tingsrätten pekade på i sitt beslut.

Neij tycker att Pirate Bay numera är en söksida som många andra på nätet, till exempel Google, Yahoo eller MSN.


Omröstning:

Är du för eller emot fildelning?

Visa omröstningsresultat

Loading ... Loading ...

Nov 18 2009 12:27

Cofee, ”Computer Online Forensic Evidence Extractor”

För första gången publicerar en svensk nyhetssajt ledtrådar kring hur man hittar piratkopierad mjukvara. På tidningen CSOs internetsajt kunde man se en skärmdump med namnet på programvaran och sajten som den kunde laddas ner ifrån.

Trots att länkning till sajter med olagligt innehåll aldrig har prövats i svenska domstolar, så har svenska medier undvikit att publicera länkar till källor när de har skrivit om nyheter kring illegala IT-relaterade aktiviteter. En trolig orsak är att länkningen skulle kunna tolkas som uppmaning till brott.

Det var därför mycket förvånande att läsa artikeln ”Utrednings-verktyg ute på Nätet” på CSOs sajt:

Microsoft har tagit fram ett verktyg som snabbt ska kunna tanka ut känsliga data ur en dator. Det var tänkt att bara användas av poliser. Nu sprids det via fildelningsnätverk.


The Pirate Bay - Cofee

The Pirate Bay - Cofee

Ett trendbrott? Knappast.

Artikeln avslöjade i sedvanlig ordning inte namnet på det utredningsverktyget eller fildelningsnätverket som artikeln handlade om.

Men en skärmdump i anslutning till artikeln avslöjade mer än vad man kunde ”önska sig” att finna.


Cofee, Computer Online Forensic Evidence Extractor

Programvaran hette ”Cofee”, och det nämnda fildelningsnätverket var The Pirate Bay. Svårare än så var det inte…

Så här står det på Wikipedia om Cofee:

Computer Online Forensic Evidence Extractor (COFEE) is a modified USB flash drive for investigators for quick extraction of forensic data from Windows computers that are suspected to contain evidence of criminal activity.

It allows investigators to search through data onsite as an automated forensic tool. The device, developed by Microsoft, is activated by being plugged into a USB port, and purportedly contains 150 commands that can dramatically cut the time it takes to gather digital evidence.

These commands offer such functions as the ability to decrypt passwords, search a computer’s Internet activity, and analyze the data stored on a computer including data stored in volatile memory, which could be lost if the computer were shut down for transport to a lab.


Mer läsning:

Sida 1 av 212