Senaste hypen inom IT-världen är ”Cloud Computing”. Molnbaserade tjänster verkar förvirra användarna, och många frågar sig vilka skillnaderna är mellan ”Cloud Computing” och ”Outsourcing”. Denna artikel reder ut begreppen.

Begreppet ”molntjänst” används i medier i tid och otid, oftast utan närmare förklaring om vad det exakt handlar om. Om man forskar vidare kring vad begreppet innebär så kan man dock konstatera att det inte handlar om en ny teknik.

Så här skriver Wikipedia om begreppet ”Cloud Computing”:

Cloud computing is Internet-based development and use of computer technology^.

In concept, it is a paradigm shift whereby details are abstracted from the users who no longer need knowledge of, expertise in, or control over the technology infrastructure ”in the cloud” that supports them. It typically involves the provision of dynamically scalable and often virtualized resources as a service over the Internet.

När man läser denna förklaring så inser man ganska snabbt att begreppet ligger nära en annan företelse,  nämligen ”outsourcing”.

Outsourcing vs. hostning

Begreppet ”Outsourcing” blev populärt för några år sedan, och precis som vid alla andra trender inom IT-världen så hoppade många användare på outsourcing-tåget utan att förstå för- och nackdelarna. Det skrevs mängder med guider och nyhetsartiklar i datorrelaterade tidningar, allt från enkla begreppsförklaringar till komplexa ROI-analyser.

Den största fördelen med att outsourca IT-tjänster var att man slapp att köpa och underhålla IT-infrastruktur. De flesta outsourcade tjänster, om inte alla, kunde skötas över internet. Ett annat begrepp, ”Application Service Provider (ASP)” (leverantör för outsourcade tjänster), dök upp i sammanhanget.

Tidigare skötte de flesta företag och organisationer sina egna IT-miljöer, dvs. de ”hostade” dem själva. Denna lösning var (och är fortfarande) dyr ur skalbarhets- och tillgänglighets-synpunkt. Ökade prestandakrav är någonting som är svårt att estimera, vilket i sin tur leder till oplanerade infrastruktur-kostnader.

Nya servrar och licenser måste köpas in, nätverket måste dimensioneras om, personalen måste utbildas. Och denna oplanerade ökning av kostnader gills inte av ledningar eller styrelser!

No need to panic, this is just a a drill!

Cloud Computing

Det är svårt att spekulera om varför man har döpt om ”outsourcing” till ”cloud computing”, men en trolig förklaring, utöver IT-världens stora trendintresse, kan vara ett behov av att tydliggöra vad ”outsourcing” innebär.

Wikipedias beskrivning om ”Cloud Computing” har en förklaring till själva namnet:

The term cloud is used as a metaphor for the Internet, based on how the Internet is depicted in computer network diagrams and is an abstraction of the underlying infrastructure it conceals.

Software as a Service (SaaS)

Det sättet att beskriva tjänster utanför ett företags IT-miljö i form av ett moln har funnits ett bra tag.  Särskild småföretag har varit storköpare av ”Software as a Service”, vilket alltså med dagens terminologi blir ”tjänster i molnet”.

Ett exempel på sådana tjänster är ”Hosted Exchange” (extern hostning av emailtjänster), ”SalesForce” (CRM-verktyg), ”Google Apps”, osv.

SaaS innebär att man slipper att underhålla sin egen driftmiljö. Det krävs inga rutiner för backup, diskutrymme, skalbarhet, säkerhet, tillgänglighet eller nätverkskapacitet. Det enda väsentliga i ett SaaS-scenario är en tillräcklig snabb och pålitlig internetuppkoppling. I de flesta fall betalar om man en månadsavgift per användare och tjänst. Backuper, diskutrymme och skalbarhet blir leverantörens problem, medan tillgänglighet och säkerhet kan regleras med hjälp av ett sk. ”Service Level Agreement (SLA)”-avtal.

”Molnet” inte bara för företag!

Det finns idag en uppsjö av molntjänster även för privatpersoner, såsom alla sociala nätverk, emailtjänster, lagringssajter, där varken diskutrymme, backuper eller tillgängligheten är användarens problem.

Därför kom nyheten om Pandas senaste produkt ”Panda Cloud Protection” som en stor överraskning. Generellt sett så använder alla virusprogram någon slags molntjänst,dvs. en infrastruktur som användarna inte har vetskap om, dit avrapportering av misstänkta virus sker. Virusdefinitionsfilerna laddas också ner från någonslags molntjänst.

Programmets arbetssätt blir något klarare om man läser Pandas förklaring till vad ”cloud based protection” innebär:

1. How does Panda Cloud Protection differ from traditional antivirus protection?

Panda Cloud Protection is a Web-based security solution that can be installed and managed from anywhere through its web console. In addition, it is a hosted service, so it doesn’t require infrastructure investment.

2. How is Panda Cloud Protection deployed?

Panda Cloud Protection can be deployed in two different ways. The first way is by sending an email to the end user which includes a link that will install the protection agent. The second way does not require any user’s intervention. The administrator can push the installation out to the selected workstations and the protection agent will be installed transparently.

3. How does Panda Cloud Protection reduce bandwidth consumption?

Panda Cloud Protection reduces bandwidth consumption by not having a large number of workstations looking for updates through the Internet. Workstations will share the latest update package with other workstations in the same LAN. This means that any time one workstation needs to be updated, it will first look for it in the LAN and if it is not there, it will get it from Panda through the Internet.

Det är framförallt punkt 3 som bäst förklarar den stora skillnaden mellan Pandas och andra leverantörers antivirus-program. Att programmet ska vara den första ”molnbaserade” antivirus-mjukvaran är dock en sanning med stor modifikation.

Fortsätter vi att använda begreppet ”Cloud Computing” på det här sättet i bästa ”vilda western”-stil, så är det snart dags för ett nytt ord som ersätter det utan att bidra med något nytt till IT-världen.

Många gånger kan man läsa på internet att ett betalprogram oftast är bättre än ett gratis alternativ. Frågan är om det stämmer när det gäller ett av de viktigaste programmen, dvs. antivirusprogrammen.

Inte enligt testerna…

Microsoft släpper ett antivirusprogram för privata användare, med namnet ”Microsoft Security Essentials”, som än så länge inte är tillgängligt för svenska datoranvändare (läs mer).

Enligt en artikel på IDGs hemsida så är tanken med ett gratis antivirusprogram från Microsoft följande:

Microsofts inställning är att det är bättre med ett enkelt skydd som är gratis än att inte ha något skydd alls. Enligt företaget finns det alltför många användare som saknar uppdaterat skydd antingen för att de inte har råd eller för att de tycker att antivirusprogram tynger ner datorn för mycket.

En ”säkerhetsexpert”, vars företag (förstås) är återförsäljare för betalda antivirusprogram, verkar dock inte tro på att ett gratis alternativ kan jämföras med betalvarianter:

För folk som inte vill lägga pengar på säkerhetsprogram är Security Essentials säkert ett bra alternativ. Man glöm inte att gratis antivirusskydd inte har samma funktioner som kommersiella produkter.

Sanningen

Foto: Stock.xchng

Att ett gratis antivirusprogram inte har samma funktioner som kommersiella produkter är en sanning med modifikation.

De mest populära och effektiva antivirusprodukterna kommer i både gratis- och betalversioner. Både varianterna använder dock samma uppdateringar för virusdatabaser, och uppdateras med samma intervaller.

Skillnaderna mellan olika varianter kan sammanfattas enligt följande:

1. Vissa gratisvarianter saknar utökade funktioner, som skydd mot malware och övervakning av utsatta tjänster, t ex skanning av inkommande och utgående mail. Gratisvarianter skyddar dock alltid mot virus och inkluderar de viktigaste funktionerna, dvs. sk. ”realtidsskanning” och manuell skanning.

   Det finns dessutom gott om gratis anti-malwareprogram. Microsofts Windows Vista och Windows 7 kommer för övrigt med Windows Defender, som också går  att ladda ner om man använder en annan version av Windows.

2. En del betalversioner innehåller en brandvägg, en funktion som saknas i gratisvarianter. Idag finns det dock en pålitlig brandvägg i så gott som alla populära operativsystem, vare sig det handlar om Windows, Linux eller Mac OS X.

3. En del gratisvarianter visar reklambanners, eller sk. ”nag screens” där man uppmanar användarna att köpa den betalvarianten. Dock finns det en del mycket bra alternativ som inte använder dessa marknadsföringsmetoder.

Vad säger testerna?

På följande sajter kan man hitta opartiska testresultat för de mest kända antivirusprogrammen:

• http://www.av-comparatives.org/comparativesreviews/main-tests (Rapport i PDF-format)

• http://www.sunbelt-software.com/ihs/alex/Results_2D2008m3b_US.htm

• http://virusinfo.info/index.php?page=testseng

Efter ha läst testerna kan man lätt konstatera att tre antivirusprogram toppar listorna när det gäller hög pålitlighet och kompetens; Avira, Avast och AVG.

Avira är det enda programmet som saknar skydd mot malware. Dessutom använder det sk. ”nag screens”, dvs. fönster med uppmaningar om att köpa dess betalversion.

Både Avast och AVG innehåller skydd mot malware även i gratisversionerna, men saknar en inbyggd brandvägg. Avsaknaden av en brandvägg är dock inget stort bekymmer, vilket redan konstaterades ovan.

Mer läsning:

• CSO: Panda släpper gratis moln-antivirus

Omröstning:

 Loading ...