Offentlighetsprincipen ifrågasattes återigen när förundersökningsprotokollet för mordet på Therese Johansson Rojo offentliggjordes.

Så här skriver journalisten Ulrika By i sin artikel ”Smaklös offentlighet” den 6/8 2009 i DN:

En fruktansvärd händelse blir fiction, en personlig tragedi för många, många människor blir allas egendom. Jag vet, det är inget nytt, men de tekniska framstegen har totalt förändrat villkoren och gjort storkonsumtion av faktisk smärta och olycka möjlig. Om inte jag kan hantera det, hur ska då alla 15-åringar som läser förundersökningen hantera det?’

Internetsajter leder till spridning

Det har troligen inte undgått någon att man numera kan hitta förundersökningsprotokoll för uppmärksammade brott på diverse internetsajter, bl a på The Pirate Bay. Spridning och diskussioner kring förundersökningsprotokollen förekommer även på internetforumet Flashback.

Det första fallet där offentlighetsprincipen ifrågasättes rejält var när förundersökningsprotokollet för mordet i Arboga ”läckte” ut på internet, och gick att finna bl a på The Pirate Bay. The Pirate Bay fick ta emot hård kritik för att ”de hade publicerat bilder på döda barn”.

Offentlighetsprincipen på internet?

The Pirate Bay publicerade förstås inga bilder på döda barn. De publicerade inte heller innehållet i förundersökningsprotokollet för mordet i Arboga (läs mer här om hur bittorrent-tekniken fungerar). Och redan då påpekade pressansvarige för The Pirate Bay, Peter Sunde, att ”diskussionen borde handla om åklagaren har gjort rätt eller fel när hon inte sekretessbelade bilderna”.

Men det var få som lyssnade. Enligt en artikel i SvD så tyckte justitieminister Beatrice Ask att The Pirate Bay hade gått för långt. The Pirate Bays pressansvarige Peter Sunde fick upprepa sitt budskap:

Förundersökningen är offentlig och därmed finns det inget hinder från att sprida den på internet.

Domstolens arbete kan förändras

Ett dilemma?

En statlig utredning inleddes kort därefter på initiativ av justitieministern. Om man nu är van att läsa om statens ”tendens” att reglera medborgarnas rättigheter när det gäller tillgången på information så skulle resultatet av utredningen uppfattas som ”överraskande positivt”.

Regeringens utredare, Sigurd Heuman, kom fram i sin utredning ”Ökat förtroende för domstolarna – strategier och förslag” till att ”lagen inte behövde ändras för att hindra spridning av bilder på dödade vilket skedde i samband med Arbogamorden”.

Så här stod det i artikeln ”Arbogabilderna borde inte lämnats ut” i DN:

De sekretessregler som finns räcker för att hålla sådana bilder hemliga även efter förhandling i domstol, säger utredaren Sigurd Heuman.

Det innebär att domstolen med nuvarande regler hade kunnat låta bli att lämna ut bilderna på de döda barnen.

- Man kan ifrågasätta utlämnandet av bilderna, både från förundersökningen och från domstolen. Det finns ingen skyldighet att lämna ut dem, säger Sigurd Heuman.

Och det budskapet ha verkat gått fram till slut. Advokaten till en av de mordåtalade för mordet på 15-åriga Therese Johansson Rojo, Claes Borgström, hade följande motivering till varför han ville sekretessbelägga SMS-trafiken mellan de åtalade:

Jag begärde att domstolen skulle sekretessbelägga bilagan med sms-trafik eftersom den är så pass känslig att den inte borde vara offentlig. Det handlar om två unga människor och fallet är mycket känsligt. Jag är rädd att uppgifterna kommer att läggas ut på nätet om de blir offentliga och då är risken stor att de missbrukas.

Rättsväsendet måste förhålla sig till internet

Lagen fungerar som den ska, det är ingen tvekan om saken. Vad som återstår är inte något ytterligare förbud mot informationshantering, utan bättre användning av tillgängliga verktyg i rättsväsendet.

Internet är inte, och har aldrig varit, den stora boven. Det har i stället människornas okunskap om dess användning varit. Vi användare, och förvisso även medierna, måste värna om internet, och bekämpa alla försök att begränsa våra rättigheter när det gäller vad vi får använda det till.

Mer läsning:

• DN: Sms-trafiken offentliggörs

• DN: Ungdomsbrott utreds allt oftare med hjälp av nätsajter

Omröstning:

 Loading ...

(Denna artikel publicerades även i Second Opinion).

Även om du raderar information från en hemsida, finns den kvar på Google ett bra tag. Ett aktuellt fall är den åtalades blogg, i mordet på den 15-åriga Therese i Stureby.

Svenska medier presenterar aldrig några tekniska beskrivningar kring IT. En intressant del av Google är dess Cache-funktion. Där finns du kvar även om du har raderat information från din hemsida.

Under The Pirate Bay-rättegången jämställdes sajten med Google, även om det var under en kort period. Det påstods till och med att Googles söksida fungerade ”exakt likadant” som The Pirate Bays hemsida, dvs. den indexerade och tillhandahöll torrent-filer, och att man borde därför kunna även åtala Google för det.

Precis som tekniken bakom The Pirate Bay utnyttjar indexering av webbsidor och presentation av dessa utifrån sk. ”relevans” lika komplicerade tekniker, som dessutom förbättras och förändras hela tiden.

Dessa tekniker verkar dock inte vara intressanta för medierna i Sverige, inte ens för tekniska skrifter. När både DN och IDG publicerar artiklar om Google eller The Pirate Bay finns det knappt någon teknisk beskrivning. Tanken verkar nästan vara att inte ”avslöja” för mycket så det kan spridas till illasinnade. Däremot redovisas ofta teknisk information i utländska tidningar och tidskrifter. Bara en artikel på tidningen CIOs hemsida hade en del tekniska förklaringar, trots att tidningens målgrupp är operativa IT-chefer.

Googles Cache finns kvar även om du raderar information

Foto: stock.xchng

En av dessa tekniker som aldrig nämns i svenska medier är Googles sk. ”cache”-funktion.

Cache en term inom programmering och datorteknik som beskriver en samling av data som är kopior av originaldata som lagras någon annanstans eller som har beräknats tidigare.

Googles tolkning av cache är en funktion där Google sparar ned en kopia på texten på en hemsida medan den indexerar innehållet. Avsikten är att kunna presentera innehållet även om det har förändrats, eller om den ursprungssajten är tillfälligt nere.

Det cachade innehållet sparas till nästa gång Google indexerar om en hemsida, eller till hemsidan försvinner helt från internet, vilket kan också upptäckas av Google vid nästa indexering. Och det kan dröja ett bra tag, dvs. veckor eller månader, innan Google besöker åter samma sida för en uppdatering.

Google automatically takes a ”snapshot” of each page it crawls and archives it. This ”cached” version allows a webpage to be retrieved for your end users if the original page is ever unavailable (due to temporary failure of the page’s web server). The cached page appears to users exactly as it looked when Google last crawled it, and we display a message at the top of the page to indicate that it’s a cached version. Users can access the cached version by choosing the ”Cached” link on the search results page.

Lösenord skyddar inte åtalad för mordet i Stureby

Att lösenordskydda sin hemsida verkar inte hjälpa om sidan redan har cachats av Google. Ett exempel är bloggen till en av de åtalade för mordet på 15-åriga Therese Johansson Rojo i Stureby. Utifrån information som finns tillgänglig bl a på diskussionsforumet