Uppdatering: DN: Google vill pressa Kina och Turkiet (2010-09-09)

Google manar nu till ökad press på länder som Kina och Turkiet för att de censurerar delar av internet. Företagets chefsjurist jämför censuren med handelshinder.

Trots att de flesta samhällsproblem som vi lever med idag har funnits i flera sekel så attackerar fortfarande politiker dessa problem med förbud, i stället för att göra någonting åt grundorsakerna.

Det insåg jag när jag läste Piratpartist Anna Trobergs inlägg, ”Är det stjälp eller hjälp vi vill ge?” på sin blogg.

Är det stjälp eller hjälp vi vill ge?

Så här skriver Anna Troberg:

Debatten kring det fria Internet infekteras ständigt av lättlurade politiker och lobbyorganisationer som systematiskt utnyttjar redan utsatta barn i sin strävan att begränsa och kontrollera internet. Deras agerande är ohederligt och direkt skadligt, både för de barn de säger sig vilja beskydda, för den politiska debatten och för samhället i stort.

(Debatten handlar om den ökända EU-direktivet ”Smile29”, som säger sig vilja komma tillrätta med barnporren på nätet, genom att  låta Datalagringsdirektivet omfatta två års lagring av alla sökmotorsökningar. Som argumentation resonerar man som så att ”den virtuella demokrati som Internet erbjuder fortsätter att hålla en hög nivå och att den inte utgör något hot mot kvinnor och barn.”).

Förbudets falska trygghet

Nyligen var jag på semester i Turkiet. Där är sajten Youtube ”bannad”, dvs. åtkomsten till sajten är stoppad av turkisk domstol. Anledningen är, enligt den turkiska åklagarmyndigheten, att landsfadern Mustafa Kemal Atatürk förolämpas i videofilmer som publiceras på sajten. (Källa: DN).

Nu är det så att de videofilmer som påstås förolämpa landsfadern troligen inte har försvunnit. Det ENDA som har hänt är att turkarna inte kan se dem längre… eller det vill den turkiska myndigheter tro… Därför är det idag, trots förbudet, mycket enkelt att komma åt Youtube i Turkiet för den tekniskt kunnige.

Sajten Youtube ligger fortfarande kvar, liksom de påstådda förolämpningar. En falsk trygghet, helt enkelt. Det är inte internets eller Youtubes fel att dessa ”förolämpande” filmer existerar. Men en konflikt, vars rötter går tillbaka till första världskriget, och kriget mellan Osmanska riket och Grekland, leder till konsekvenser för hela turkiska befolkningen 90 år senare…

Smile29

Att lagra sökmotorsökningar kommer inte att betyda någonting annat än att blunda för grundproblemet. Barnporren kommer inte att försvinna, bara för att det inte kommer att vara ”tryggt” att söka efter den. De som distribuerar barnporr skulle knappast göra det via publika sajter som kan indexeras av sökmotorer. Att de tekniskt kunniga dessutom alltid hittar sätt att skydda sig är ett faktum.

Jag vill avsluta min artikel med ett citat från Anna Troberg. Det sammanfattar mycket väl felet med förbud:

Barn som utnyttjas sexuellt hjälps inte av blockeringar av sajter som misstänks sprida barnporr. Blockeringen är en för medborgarna falsk trygghet, eftersom blockerade sajter fortfarande ligger kvar, fullt tillgängliga på nätet. Barn som utnyttjas sexuellt hjälps av att man snabbt genomför en ordentlig rättslig utredning och sedan, om bevis hittats, omedelbart stänga ner sajten.

Barn som utnyttjas sexuellt hjälps inte av att man skapar låtsasbrottslingar genom att godtyckligt klassa allt och inget som barnporr. De hjälps av att man fokuserar resurser och insatser på de fall där reella brott faktiskt har begåtts. Bombmattor av barnporranklagelser och utredningar mot allt från sajter om bonsaiträd till serieteckningar stjäl fokus, tid och resurser från utredningar av fall av verkligt sexuellt utnyttjande av barn.

Mer läsning:

• DN: EU-parlamentet vill lagra sökningar (2010-06-18)

• Europaportalen: ”Jag vill inte spara sökningar på Google” (2010-06-18)

• DN: Strid om förslag att lagra Googlesökningar (2010-06-03)

* Warner Music Group.

I en tidigare artikel skrev jag om hur film- och skivbolagens restriktioner, när det gäller vilka länder vissa filmer och låtar blir tillgängliga i, irriterar konsumenterna.

Vilken logik som ligger bakom dessa beslut är svårt att förstå, då videoklipp för låtar som redan har lanserats i Sverige också är blockerade. Ett exempel är Madonnas låt ”Lucky Star”.

Så här står i meddelandet som dyker upp på Youtube-sidan:

This video contains content from WMG, who has blocked it in your country on copyright grounds.

Kryptiskt och obegripligt…

En sökning på Google visar att många Youtube-besökare, och inte enbart de i Sverige, känner irritation kring skivbolagens regler.

Det finns t o m massor av filmer på Youtube som i detalj beskriver  hur man kan kringgå dessa restriktioner:

• Youtube: How to upload copyrighted music blocked by youtube

• Youtube: ”This video is not available in your country” – fix

Antipiratbyrån kräver ny fildelarlag

Därför blir jag mycket förvånad när jag läser i DN och PC för Alla att ”Antipiratbyrån kräver ny fildelarlag”. Som jag skrev i en tidigare artikel, så har film- och skivbolagen inte kommit med en enda innovativ idé för att öka försäljningen de senaste åren. De har t o m kommit på(!) att fildelning inte minskar försäljningen!

• NyTeknik: Musikbranschen kovänder om nedladdning (2006-02-01)

- Pessimisterna säger fortfarande att det här är ett problem, men våra undersökningar tyder på att nettoeffekten istället är positiv, säger EMI:s styrelseordförande Eric Nicoli.

De flesta användare vet mycket väl vad branschen i stället har arbetat med de senaste åren, efter att den ovanstående artikeln skrevs. Man har blivit experter på fildelningstekniker, och att jaga fildelare.

Nu är det Svenska Antipiratbyråns tur att höja rösten, och börja ”kräva” nya lagar.

Behövs det verkligen?

Bittorrent-tekniken har funnits sedan 2001, Direct Connect-tekniken är ännu äldre. En enkel koll i ett valfritt Direct Connect-program visar att det fortfarande finns hundratals, om inte tusentals, hubbar enbart i Sverige. När det gäller bittorrent-sajter är läget ännu ”värre”!

Film- och skivbolagen har alltså inte kunnat komma på en enda bra argument under alla dessa år för att vinna tillbaka kunderna.

I stället har man attackerat fildelningen och fildelare.

Ägaren till en av de största bittorrent-sajterna i världen, oink.cd, Alan Ellis förklarades ”icke skydig” den 15/2 2010 i England.

Hans försvar bestod bl a av följande formulering:

”As far as I am aware no-one in Britain has ever been taken to court for running a website like mine. My site is no different to something like Google.

”If Google directed someone to a site they can illegally download music they are doing the same as what I have been accused of. I am not making any Oink users break the law. People don’t pay to use the site.”

Med andra ord, inte så olikt The Pirate Bays försvar. Men till skillnad från Alan Ellis så befanns The Pirate Bay skyldig i Sverige.

Därför borde folk på Antipiratbyrån vara glada över att de lever i ett land där en (tekniskt inkompetent) domstol kan döma sajtägare utifrån felaktiga slutsatser.

Och film- och skivindustrierna borde vara glada över att de inte bojkottas helt, trots att de inte ansträngt sig för fem öre för att vinna tillbaka kunderna…

Omröstning:

 Loading ...

Ett nytt trendord används allt oftare i tekniska skrifter: webbtjänster i realtid. Frågan är hur pass ny trenden är…

Begreppet ”realtid” började dyka upp allt oftare i tekniska medier, efter att Google har lanserat sin nya tjänst där sökresultaten uppdaterades nästan omedelbart efter indexering av information. I sökmotorvärlden kan man tycka att det var en stor nyhet, då det kan ta viss tid innan en hemsida dyker upp i sökresultaten efter den har indexerats.

Det finns dock inga tekniska hinder från att presentera indexeringsresultatet direkt efter att indexeringen blir klar. En av undertecknads artiklar på Second Opinion, ”Ditt ”eviga” liv på Google”, dök upp i Googles sökresultat en halv timme efter att artikeln publicerades.

Relevance meets the real-time web

Googles nya tjänst fungerar dock lite annorlunda. Den hämtar information från en del tjänster där användarna uppdaterar informationen kontinuerligt. Som exempel på sådana tjänster nämner Google Twitter, Facebook, MySpace, osv. Eftersom ett teknikskifte inom söktjänster knappast är troligt (annars kunde vi förvänta oss ”realtids”-söktjänster även från Googles konkurrenter), så bygger tjänsten troligen på hämtning av RSS-flöden från de nämnda sajterna i samband med presentation av sökresultaten.

Marknadsföringsstrategi?

Att Google väljer att döpa om sin nya tjänst till ett namn som skapar uppmärksamhet är en sak. I marknadsföringens namn är det nästan ett måste att komma med nyheter som lätt kan förknippas med ett företag.

Det är dock lite svårt att förstå  mediernas plötsliga intresse för ordet ”realtid”. I stället för en analys om vad Googles nya tjänst innebär, så hakar tidningen Internetworld på trenden, och listar ”15 stora realtidtjänster”.

De glömmer tyvärr bort en viktig ”realtids”-tjänst, som dessutom har funnits i 30 år: Email!

UPPDATERING

Några timmar efter denna artikel så publicerade Internetworld artikeln ”Experterna om realtidswebben” där man med hjälp av intervjuer med fyra mediepersonligheter försökte att reda ut begreppet ”realtidstjänster”.

Både frågorna och svaren var mycket läsvärda. Joakim Jardenberg från Mindpark hade ett ganska intressant svar, som dessutom var helt i linje med min uppfattning om vad ”realtidstjänster” innebär i dagsläget:

Realtid är ju egentligen ett ganska väldefinierat begrepp, men med realtidswebben menar man oftast bara nära realtid. Istället utmärker den sig snarast genom att den är strikt kronologisk och att man sällan läser ikapp.

(Denna artikel publicerades även i Second Opinion).

Även om du raderar information från en hemsida, finns den kvar på Google ett bra tag. Ett aktuellt fall är den åtalades blogg, i mordet på den 15-åriga Therese i Stureby.

Svenska medier presenterar aldrig några tekniska beskrivningar kring IT. En intressant del av Google är dess Cache-funktion. Där finns du kvar även om du har raderat information från din hemsida.

Under The Pirate Bay-rättegången jämställdes sajten med Google, även om det var under en kort period. Det påstods till och med att Googles söksida fungerade ”exakt likadant” som The Pirate Bays hemsida, dvs. den indexerade och tillhandahöll torrent-filer, och att man borde därför kunna även åtala Google för det.

Precis som tekniken bakom The Pirate Bay utnyttjar indexering av webbsidor och presentation av dessa utifrån sk. ”relevans” lika komplicerade tekniker, som dessutom förbättras och förändras hela tiden.

Dessa tekniker verkar dock inte vara intressanta för medierna i Sverige, inte ens för tekniska skrifter. När både DN och IDG publicerar artiklar om Google eller The Pirate Bay finns det knappt någon teknisk beskrivning. Tanken verkar nästan vara att inte ”avslöja” för mycket så det kan spridas till illasinnade. Däremot redovisas ofta teknisk information i utländska tidningar och tidskrifter. Bara en artikel på tidningen CIOs hemsida hade en del tekniska förklaringar, trots att tidningens målgrupp är operativa IT-chefer.

Googles Cache finns kvar även om du raderar information

Foto: stock.xchng

En av dessa tekniker som aldrig nämns i svenska medier är Googles sk. ”cache”-funktion.

Cache en term inom programmering och datorteknik som beskriver en samling av data som är kopior av originaldata som lagras någon annanstans eller som har beräknats tidigare.

Googles tolkning av cache är en funktion där Google sparar ned en kopia på texten på en hemsida medan den indexerar innehållet. Avsikten är att kunna presentera innehållet även om det har förändrats, eller om den ursprungssajten är tillfälligt nere.

Det cachade innehållet sparas till nästa gång Google indexerar om en hemsida, eller till hemsidan försvinner helt från internet, vilket kan också upptäckas av Google vid nästa indexering. Och det kan dröja ett bra tag, dvs. veckor eller månader, innan Google besöker åter samma sida för en uppdatering.

Google automatically takes a ”snapshot” of each page it crawls and archives it. This ”cached” version allows a webpage to be retrieved for your end users if the original page is ever unavailable (due to temporary failure of the page’s web server). The cached page appears to users exactly as it looked when Google last crawled it, and we display a message at the top of the page to indicate that it’s a cached version. Users can access the cached version by choosing the ”Cached” link on the search results page.

Lösenord skyddar inte åtalad för mordet i Stureby

Att lösenordskydda sin hemsida verkar inte hjälpa om sidan redan har cachats av Google. Ett exempel är bloggen till en av de åtalade för mordet på 15-åriga Therese Johansson Rojo i Stureby. Utifrån information som finns tillgänglig bl a på diskussionsforumet